Skolan åter igen återigen....

Här sitter jag på en onsdag eftermiddag och äter kladdkaka för fulla gubbar. Skolarbete ligger utspritt på bordet tillsammans med en kaffe och andra skit godsaker.
Varför ska det vara så att ena stunden är man näst intill helt fri och sen slängs allting på en med skarpa dead-lines.

Det här ska jag bli klar med:

  • Planera en idrottslektion
  • Skriva en minst 10-sidig uppsats om min hälsa
  • Bildprojekt "Om 10 år" och göra ett CD-omslag
  • Astronomi uppsats "En stjärnas livscykel"
  • Plugga inför ämnesprovet i matte
  • Ta mig tid att laga en tre-rätters middag och skriva om den i min uppsats om hälsa

Helst ska det här vara klart ganska snart. Bara för att hinna med det blir det ingen träning idag. Skit.
Det bara rinner bort mellan mina fingrar, jag hänger inte med. Orkar inte heller - när jag väl får tid till sådant.

Fy fan vad jag hatar er som knappt bryr er eller kämpar och ändå gör er själva till offer. Ni får ju ändå all hjälp och beröm när ni väl reser på arslet. Ska man behöva gå in i väggen så många gånger att man slutat räkna för att man helt enkelt inte får någon hjälp elelr uppskattning? Barar för att man redan är "som en gående klocka".

När gick det snett för världen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0